Det knarrar under fötterna, vindarna piskar upp snö i ansiktet det är kallt. Brrr!!! Fiske säsongen är definitivt slut. Men minnena från året är många och drömmarna lever kvar och frodas. Flugfiske året har varit fantastiskt, fina dagar vid sjöar och ström. Medan fisket efter gädda har varit under all kritik. Till viss del har det kanske med att göra att flugfisket har tagit mer plats i år än tidigare samtidigt som fisketillfällena totalt har blivit något färre.
Jag tänkte här kortfattat sammanfatta året som gått. Allt finns att läsa här i bloggen då jag varit ganska flitig med att skriva ett par ord eller flera om alla fisketillfällen under 2009.
Jerk-fisket efter gädda 2009.
I slutet på Mars togs premiärturen. Suget var stort efter den långa vintern. Rapporter om riktigt bra gäddfiske från helgerna innan lovade gott. Vi fångade några stycken och tyckte nog att det såg bra ut för den kommande säsongen.
Vattnet började värmas upp och önskan om att hinna med åtminstone en tur till innan gäddleken satte igång, jagade ut Matsa och mig en blåsig söndags eftermiddag i början på April. Det var den dagen som jag drog årets största gädda. Jag skäms men min största gädda i år väger 4 kilo.
Sen kom ångesten, veckorna gick och SMS:ena duggade tätt med fiskbilder och fångstrapporter, tiden räcker inte till för allt man vill göra. Frustration!
Båten lades i den 25 April, dagen före en av året stora fiske happenings. Vårupplagan av S:t Anna Pike Open. Med bara två fisketripper i ryggen samlades laget "Matsas Mask och Mete" upp för att plocka hem den ärofyllda segern. Så blev det inte, det var ett riktigt segt fiske och vi var inte ens nära de 299 centimeterna som segrarna fick under dagen.
Försommaren kom och nu följde ett antal behagliga spontan-turer. Ensam, några timmar då och då. Fisk fick jag men inga stora och inga jätte mängder. Gäddfiske är dessutom som roligast ihop med en eller två lika fanatiska kamrater.
Sommaren fortsatte på samma vis men när hösten började närma sig började det gå troll i mitt fiske. Flera av gångerna som jag var ute kändes det som om förutsättningarna var de bästa men ändå såg jag bara gäddorna ligga och blänga på mig från sina gömställen, jag lurade endast några strö gäddor och missade en del hugg. Självförtroendet gick i botten.
Sommaren fortsatte på samma vis men när hösten började närma sig började det gå troll i mitt fiske. Flera av gångerna som jag var ute kändes det som om förutsättningarna var de bästa men ändå såg jag bara gäddorna ligga och blänga på mig från sina gömställen, jag lurade endast några strö gäddor och missade en del hugg. Självförtroendet gick i botten.
Datumet för höstupplagan av S:t Anna Pike Open sattes, den 10 Oktober. Men något var tvunget att göras med min självkänsla. Jag behöver en heldag på sjön med triggande vänner. En dag i slutet av september bokades in med Matsa och Jocke. Tugget och den interna tävlingen som blir ska nog kunna tända mig. Det lyckades sådär, jag förlorade men det var roligt med en heldag igen, helt vikt för gäddan.
Höstens stora tävling närmade sig. Johan, Mats och jag var taggade. Dagen var seg men vi lyckades fiska ihop till en andraplats, bara 4 cm från segern. Det var bistert och det värsta var att jag blev svartepetter, som sumpade håvningen av vinnargäddan.
Senhöst, båten måste upp och sista chansen på hemmaplan togs, en hel helg med fiske. Jag hade stora förhoppningar att få sluta den annars helt värdelösa säsongen på ett värdigt sett. Så blev det inte, vi fångade ett gäng men det var långt mellan huggen.
Det kunde ha blivit den sista turen för i år men när Mats ringde i slutet på November såg jag åter min chans att få till en bra avslutning på året. En halvdag i Bråviken och jag avslutade med ett bomm-pass. Vad ska man säga. Den förödande statistiken för i år är talande. 49 fisk på 15 tillfällen, 46 gäddor och 3 braxen. Den största på 4 kilo.
Att den misslyckade håvningen som finns att läsa om i inlägget "Fyra centimeter" har satt sig mest på minnet i år, säger en hel del om mitt gädd fiske. Den högg inte änns på mitt drag.
Flugfisket 2009
Redan i slutet på 2008 började planerna smidas för en veckas fiske uppe i de svenska fjällen. Efter mycket om och men bokades veckan efter midsommar in vid den otroligt vackra Tännån i Härjedalen. Men ett halvår är långt och man hinner dra många firrar i sina drömmar under den tiden.
Jag tog även min första gädda på fluga någon gång i mitten på Maj.
En massiv kläckning av den stora Sjösandsländan vill alla flugfiskare vara med om, även Danne och jag. I slutet på Maj brukar det kläcka i Hökensås och vi begav oss dit med stora förhoppningar. Solen stekte och sländorna kläckte men fisken tyckte originalen eller andras flugor verkade godare så vi fick åka fisklösa från de småländska sjöarna. Bortsett från att vi inte fick någon fisk så var det en riktigt trevlig helg, där den sista planeringen inför den stora resan gjordes.
Så blev det äntligen dags. En lång bilresa, men varenda meter var värd att åka för att få uppleva denna underbara vecka. Varmt och sol, Vattentempen steg 7-8 grader under veckan och det från början ganska sega fisket lossnade i takt med att vi utforskade ån och insekterna väcktes till liv. Den fantastisk miljön och bara känslan av att veta att all tid fick gå till fiske gav mersmak och redan på vägen hem längtade vi tillbaka.Sommarsemester fortsatte med sol och bad i den östgötska skärgården utan något direkt fiske men när vardagen började igen blev suget för stort. En kort kvällstur till ett för mig nytt P&T vatten räckte inte.
Danne och jag styrde upp en liten hösttripp till Hökensås och äntligen fick vi äta oss mätta på fisk. Det blev tyvärr årets sista flugfiskepass, men det var skönt att avsluta året på det viset.
Den bästa flugfisken i år, som har satt sig mest på minnet, är den 44 cm långa harren som jag lurade och tappade en solig dag i Juni. Den lät sig sedan luras igen dagen efter, men då var det jag som vann. Läs mer om fighten i inlägget "Tännån".
Inlägg
