Parkeringen vid Prinsasjön var tom förutom Dannes bil. Vinden blåste i hårda byar över sjön, och himlen såg orolig ut. Jag bytte raskt om, det skulle bli spännande att få testa mina nyinköpta Scierra CC6 vadarbyxor som jag köpt veckan innan. Efter lite skitsnack med Danne vid fikabordet var vi snart igång. Vi vandrade iväg längs sjökanten och sökte upp några platser där vinden inte kom åt.
Det sedvanliga rotandet i flugasken satte igång, mina ögon fastnade på ett gäng Doublelegs som jag band ihop efter förra årets hösttripp till åsen. Då skördade Danne framgång med just en sådan. De ska imitera en nattsländelarv, på väg ur sitt skal. Band på en och började svinga. Inget hände och vi förflyttade oss. Jag trodde trotts allt på den lilla gynnaren jag hade på tafsen och det skulle betala sig. Plötsligt sög det till i spöt, jag höjde spöt och fisken svarade med en rusning på drygt 20 meter endast någon meter av linan, innan backingen tar vid var kvar på rullen.
Efter en seg kamp fick regnbågen tillsist syna mitt håvnät. Äntligen fick jag bjuda min fiskebroder på grillad båge i Hökensås. Vi fortsatte fram tills det blev mörkt utan något mer sprattel. Men med tanke på hur fisket brukar gå för oss där kände vi oss ganska nöjda när vi vandrade till bilen med en rensad firre i handen. Det blev fredagsmys med Danne. Regnbåge och potatis sallad, ett knippe pilsner och några glas whiskey. Planerna för lördagen gjordes upp. Börjar i Enesjön, senast klockan 6. Söker lä på bortsidan av sjön. Sen får vi se.Lördagen började som vi planerat, rullade in på Enesjöns parkering. Trötta men glada vandrade vi iväg och hittade ett par fina obeprövade ställen i lä. Vi vadade ut och började fiska. Idag kändes flugvalet enklare för mig, det fick bli en av mina hemmabundna Doublelegs. Danne som hade nött ut sina, provade runt i asken utan resultat. Jag erbjöd en av mina men han var envis. Rätt som det var drog det till i lina och ett par sekunder efter såg jag en stor bred rygg simma iväg åt sidan. Snopet, han tog min fluga och stack. Tafsen hade gått av. Band dit en ny och en halvtimme senare satt dagens första. Härligt.
Då ingen av oss kände för fisk till frukost fick den simma tillbaka ut i sjön. Vi fortsatte på samma ställe, efter ett tag förslog Danne att vi skulle flytta lite på oss. Jag höll med men precis när jag tänkte vända upp ur sjön vakade det för första gången på kastavstånd. Jag ropade till Danne att ta det lugnt då jag vill ge fisken en chans. Regnbågen tog flugan, men i ett hopp strax efter lossnade den och vi bestämde oss för att gå vidare. På väg mot nästa ställe, frestade jag Danne igen. -Danne, det finns bara en fluga! Ska du inte ha en. Jag gläntade på asklocket. -Okej då, ge mig en! Vi vadade ut lite längre bort, nu var vi båda beväpnade med en varsin Doubleleg.Yees! Skrek Danne efter en stunds fiskande. Neeej! Skrek han strax efter. Fan, han stack med flugan, tafsen gick. Han muttrade något som man brukar se i pratbubblan över kapten Haddock i Tintin böckerna och för allas trevnad föreslog jag en sen frukost. För att inte behöva avbryta fisket igen för lunch bestämde vi oss för att grilla ett gäng korv och några burgare. Vi fick sällskap av två sociala män från Borås som slog sig ner vid bordet för att käka kakor och dricka en kopp kaffe. Mätta och belåtna bestämde vi oss för att testa på Prinsasjöarna igen. Men först en tur till shoppen, behövde mer tafsmatrial och kanske behövdes Doublelegs förådet byggas på. Det märktes att det var Lördag när vi väl kom till Prinsasjöarna, det var betydligt mer folk men det fanns ändå plats för oss. Jag vadade ut där jag kvällen innan skrämde bort Hökensås spöket. Efter en stund hög något min fluga, ett hårt hugg men drillen var lam. Fisken som jag länge trodde var ganska liten följde snällt med in till håven, först då såg jag att det var den största bågen hittills. En fin bit.
Mätta efter brunchen och med ett riktigt gott självförtroende lät vi även den simma tillbaka. Jag fortsatte bort en bit, till ett ställe där sjön smalnar av. Där är den bara kanske 30 meter bred. Vinden tog i, men turligt nog för mina örsnibbar kom den från rätt håll. Jag fick ut flugan hjälpligt, fortfarande min doubleleg. Efter ett tiotal kast högg det igen, lyfte spöt, jag trodde inte det var sant. Jag håvade den och höll stolt upp den mot Danne. Jag fick tummen upp, men egentligen vill han nog ge mig fingret. Idag skulle ju Danne bjuda på middag så den fick också gå tillbaka. Jag satte mig och vilade och tittade på Dannes fina linbågar. Snart kom han lunkandes. -Du är förjävlig i dag Perra.-Jo´rå, jag har flyt i dag, men nu är det din tur. Du bjuder ju på middag i kväll.
Vi fortsatte bortåt. Danne hittade en fin udde som han vadade ut på medan jag fortsatte runt sjön. Mittemellan där jag fått de 2 senaste fiskarna fast på andra sidan vadade jag ut. -Danne tjoade till, Perra nu har jag en. Jag skådade en fin drill från min plats i sjön. -Den är inte så stor men den får bli mat. Ropade Danne. Han håvade den och försvann upp i skogen.
Ett litet tag senare spände min lina upp sig igen. Ytterliggare en regnbåge ville smaka på min doubleleg. Håvade den efter en ganska kort kamp, lossade flugan och lät den simma tillbaka igen.
Vilken dag och snart bjuder Danne på middag. Vi gick till parkering med inställningen att laga till firren vid den ordningsställda grillplatsen.
Grillen, bordet och hela parkering var belamrad med folk. Vi möttes av en helt desperat man i vega-mössa. -Hur går det, frågade han. Stressen lyste i ögonen.-Jo´rå. Sa jag.
Han svarade på sin egna fråga utan att lyssna. -Ja har varit vid flera sjöar, det är lika dåligt över allt.
-Vi har fått 5 idag och tappat några.
-Va! Här eller? På geting då eller?
Jag tittade på Danne, han log och fortsatte mot bilen.
-Nä på den här. Jag höll upp min fluga så han kunde se den. -Vi har tagit alla på den.
-Jaha en zonker.
-Nja, det vet jag inte. Sa jag.
Han öppnade sin ask för att se om han hade något som liknade den. Av vad jag kunde se, fick jag en viss förståelse varför han tyckte fisket var dåligt. I asken satt ett gäng rostiga krokar med något ludd på som mest liknade det man plockar ur naveln efter en arbetsdag.
-Nä, nattsländelarv.
-Ja men kulan. Han syftade på guldskallen som man har som förtygning, som visserligen använd på många zonker-flugor men även på larver och nymfer. Han hetsade bort mot fikabordet och Danne och jag beslutade oss snabbt för att ta bilen till en lugnare rastplats. Dagens rätt blev grillad regnbåge med potatissallad. Lika gott som dagen innan. När vi ätit återvände vi till Enesjön, där vi började dagen. Ställena i lä hade troligtvis haft stort tryck hela dagen och det blev inget mer. Vi for hem när solen hade gått ner och njöt av några glas whiskey innan sängdax.
Söndag klockan 6 var vi vid Enesjön igen. Gick raskt över på läsidan och började fiska. Det gick troll i mitt kastande. Jag fick inget flyt. En hel drös med Doublelegs fick byta miljö. Några i blåbärsriset andra i träden. Inget hände så vi började röra oss tillbaka. Jag fick knut på tafsspettsen och när jag ändå skulle byta den bestämde jag mig för att byta taktik. Jag knöt på en tunnare tafs och en geting för att köra torrt ett tag. Jag kämpade med mina kast, där vart tionde blev som jag tänkt mig. Jag fick till ett kast och lät getingen ligga och guppa. I ögonvrån ser jag en stor svart/brun harkrank komma flygande. Den korsar min lina på halva längden och bara någon meter åt sidan hoppar en stor regnbåge upp och tar den i flykten. Det var mäktigt men det tråkiga var att det var just där 9 av 10 av mina misslyckade kast hamnade men inte just det här. Tiden började närma sig då stugan skulle lämnas och vi bestämde oss för att testa ett ställe till. Getingen kändes som ett misstag och jag bytte tillbaka till min nya favorit fluga, men jag struntade i att gå upp i tafsgrovlek. Det kändes jobbigt. Vi vadade ut så att vi stod i princip mitt emot varandra i en liten vik. Ett vak på kastavstånd för oss båda. Jag hojtade till Danne. -Den är din. Själv kastade jag en bit utanför den. Ett kraftigt hugg, men det blev inte mer för han stack med en brusten 0,15 tafs. Det här kommer jag gräma mig för.
Vi städade stugan och begav oss traditionsenligt iväg till vägkrogen Västgöte för att äta lunch innan våra vägar gick åt olika håll. Den här gången med ett helt korvpacket i packningen. 2 timmar på vägen och visst grämde jag mig. Men vad ska man säga, Doubleleg regerar.
Inlägg
