Nya kusar till flugasken.

När jag för cirka en månad sedan bläddrade igenom Lennart Bergqvists bok "Flugbindning - på mitt sätt" för att få uppslag och nya ideér till mitt bindande stannade jag till på en sida med rubriken "Mönsterbeskrivningar dagslända vanlig dun".

Det finns 46 olika arter dagsländor i Skandinavien dock är tack och lov inte alla intressanta för oss flugfiskare.
Bergqvist har plockat ut 22 av dessa som han anser vara av intresse. Han har fastslagit storlek, färg och utseende och han har döpt sina mönster till "Nordiska dagsländeserien". Den serien innehåller flugor för de arternas alla stadier men jag fastnade för dun stadiet till att börja med och utan att veta vad jag gav mig in på bestämde jag mig för att göra minst 3 stycken av varje sort.
Det slutade med 66 stycken duns i olika färg och storlek. Jag har in i det längsta försökt att binda efter hans materialbeskrivning men med en stor skillnad, jag har bytt ut de brända "propeller" vingarna mot polygarn eller Tiemcos Aero Dry wing och bundit ett fallskärmshackel runt det istället för ett kraghackel runt kroken.
Om ni är nyfikna på hur de ser ut kan ni spana in den gula forssländan som jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

Innan jag gav mig på mastodont projektet jag nyss nämnde gjorde jag ett antal kläckande nattsländor. Bl.a ett mönster taget från en artikel av Johan Klingberg som publiserats i tidningen "fiske-feber". Flugan har foam som flytkudde och ser riktigt het ut, om ni frågar mig.

Flugmönster finns det i överflöd, i böcker och framför allt på nätet och precis när jag rimligtvis inte borde behöva en ända dun till hittade jag ett nytt "dun-mönster" som jag bara var tvungen att testa. Det är norrmannen André Brun som skapat mönstret med hans eget speciellt framtagna polychenille garn. Flugan ska föreställa en Sjösandslända i Dunstadiet.

Listan på flugor som ska göras är som sagt lång och jag kämpar på, snart är våren här och då får vi hoppas att mina flugor ska väl smaka.