Blodad tand

Trots en fisklös gäddfiske premiär för tjejerna dagen innan var de sugna på en revansch och Johan och jag var inte svårövertalade. Dimman låg tät och en svag vind krusade ytan. Dimma brukar sällan vara bra för gäddfisket men det är värt ett försök, hoppas att de får känna på lite gädd-sprattel. Det vore roligt tyckte vi alla.











Vi gav oss iväg. Ankare kändes överflödigt och vi gled långsamt fram över grundbotten.
Plötsligt virvlade det till bakom Tildas drag men gäddan högg aldrig.
-Såg ni, var det en gädda?
-Ja det var en gädda. Synd Tilda, men den hugger kanske igen.
Gäddorna var tyvärr inte riktigt på hugget men jag och Johan fångade 2 gäddor var.
-Hur gör ni egentligen, varför får inte vi något? Det är något fel på våra spön, fel drag, jag vill ha ett sånt drag som ni har! Jag rotade i lådan och plockade fram ett par "Zalt" vobbler.
-De här är bra, kör med de här. Nu är det eran tur.
De fortsatte tålmodigt men ingen firre ville hugga deras beten idag heller, tyvärr.
-Man måste nöta och öva, snart kommer ni få, jag lovar. Sa Johan.
Jag är inte heller orolig snart händer det, de har gott tålamod och lite gädd-sprattel kommer ge dem blodad tand, det är jag övertygad om.